Idag är en bra dag. Dels min födelsedag & även fredag. Himla bra dag och fylla år på. Jag växer liksom aldrig ifrån att jag tycker om att fylla år. Jag gillar att få känna mig speciell en dag, att överrösas med grattis, kramar och fina hälsningar.
Idag mår jag dessutom väldigt bra. Känner mig pigg och det är inte ofta. :)
För ett år sen var vi mitt i IVF-karusellen. Jag minns att jag trodde då att 2013 skulle bli vårt år, jag hade ingen aning om hur mycket som faktiskt väntade. Hur mycket kraft det skulle ta. Hur många turer, sprutor, gråt och otaliga läkarbesök det skulle bli. Men nu sitter jag här, med en bebis i magen och känner mig lyckligt lottad ändå. Tacksam för att det ändå gick så "fort" eller hur man nu ska uttrycka det. 2:a försöket, det finns dem som har det så mycket värre och jag tänker så ofta på det. Men idag ska jag tänka positivt. Tänk att det här blev födelsedagen då jag faktiskt är gravid. <3
Jaha mina vänner.. går in i vecka 16 på onsdag då. Måste säga att det ändå går väldigt fort. 16 veckor, det är 4 månader redan.
Dock känner jag mig inte lugnare. Jag förstår att ni tycker man är schitzo, men jag kan liksom inte känna glädjen än. Jag försöker och anstränger mig men det går bara inte. Jag mår mest dåligt fysiskt och psykiskt just nu. Och det är verkligen inte för att låta otacksam, det vill och tror jag att ni förstår. Jag pratade med min bästa vän som är så klok igår och hon sa att det kanske inte är så konstigt, med tanke på resan man har varit med om. Och att nu plötsligt stå här gravid det går inte att ställa om sig riktigt på en gång. Hon sa även att hon började känna sig "gravidlycklig" efter första sparkarna, då första gången kände hon verkligen ren lycka. Skönt och höra att det inte bara är jag..
Jag vet inte var det beror på, om det är oron inför barnet, omställningarna, hormonerna, det nya livet som väntar? Hur sambon och jag ska klara allt? Jag har så många tankar och funderingar att det sprängs. Igår bubblade allt över och jag bröt ihop själv i soffan. Och när sambon kom ut och frågade vad det var kan jag inte ens förklara? Ååååååå. Det kanske bara är hormoner alltihop? Å kanske inte så konstigt att man har dagar då man är livrädd, det är ju ett helt nytt liv som jag både längtar och oroar mig inför.
Ikväll gravidyoga igen - kanske precis vad jag behöver. :)
Det var tyvärr inte den där underbara barnmorskan vi hade första gången (ni vet hon jag berättade om som också gjort IVF och som började gråta för vår skulle när vi hittade hjärtat). Hon var sjuk, så istället fick vi en stressad vikarie som i princip bara plöjde över magen, sa att allt såg bra ut, mätte & skrev ut väääääääääääääääärldens kassaste bild. Haha! Bebis ser ut som en ål. Lite tråkigt men det viktiga var ju att den såg frisk ut och det gjorde den.
Hade velat att hon skulle letat lite efter kön iaf, det hade vår andra tänkt göra men de fanns inte på världskartan hos denna, hon sa bara "absolut inte, de är inte ens säkert vi kan se det vecka 20", hepp. Pepp! ;)
Men ja hoppas på det, en månad kvar till RUL. Fram till dess ska jag SLAPPNA av för första gången på hela denna graviditet, nu ska jag bara vara lycklig. Och inte oroad. Försöka iaf. ;)
Klockan 9 är det dags för UL. Såååå nervös! Nu har man ju inte fått se liten på 4 veckor så många oroliga tankar. Men det måste se bra ut. :) lovar & uppdatera er efter!
Igår var jag på första gravidyoga-passet. Jag & en tjejkompis bokade 5 tillfällen * 1.5 timma för 2000 kr. Mycket pengar så jag ville verkligen att det skulle vara bra. Har aldrig gått en yoga i hela mitt liv så jag var lite skeptiskt men dra åt skogen va skönt det var! Denna yogan var ju mycket mer fokuserad på andning & avslappning (som kan hjälpa en vid förlossning) och det är precis det jag behöver. Sen en del stretch och styrka, men väldigt anpassat till en själv. Jag var glad & avslappnad när jag gick därifrån - rekommenderas!
Jag ska sluta skriva positiva saker. Haha! Härligt det kommer vara för er och komma in här varje dag när jag ska vräka dynga runtom mig va? Jahadå.
Nej, jag lovar. Jag ska fortsätta vara positiv, bara ta en dag i taget. Har kommit på att det är det absolut bästa man kan göra. Det suger ju lite för det innebär för min del att jag aldrig riktigt får planera och drömma. Jag stoppar alltid mig själv. Men kanske sen, efter RUL. Då! Man får sätta små delmål hela tiden. Jag fick ju hem den härliga amningskudden och skötbädden häromdagen, dem enda sakerna jag köpt. Och stövlade i rent försvar in dem i garderoben direkt. Vill inte ha dem framme. Vågar inte.. Åh. Så skumma känslor man har..
Imorgon är det fredag och en efterlängtad helg! Mina helger har gått ifrån att vara fullsmockade till helt tomma. Men det är ett eget val och jag måste säga det är rätt skönt och kunna ta den lite som den kommer beroende på hur man mår. Dessutom får helgen gärna gå fort, på tisdag har vi ultraljud och jag längtar samtidigt som jag är svinnervös. Nu var det ju flera veckor sen vi kollade och det finns många tänk om, tänk om, tänk om.. Men jag hoppas vi kan få se en livlig litet sprattel så kanske man kan få slappna av lite mer redan efter det? <3
Det är nästan komiskt fast inte alls. Skrev ju att jag alltid åker på bakslag när jag skriver något positivt.. Tror ni inte jag fick en blödning igår eftermiddag? Hade mått jättekonstigt hela dagen & kände verkligen att något var skumt i kroppen. Så gick jag på toa och där var ljusrosarött blod flera gånger när jag torkade mig & paniken var ett faktum. Speciellt eftersom jag inte haft några spår av varken flytningar eller annat sen vecka 10-11 typ. Och nu borde de ju inte komma bara sådär i vecka 14?
Åkte hem och ringde vårdguiden som rådde mig till att avvakta och se om det eskalerade. Det kom inget mer under kvällen/natten & imorse när jag ringde barnmorskan så tyckte hon inte det lät oroväckande så länge inget eskalerar. Hade ju inte ont eller så.
Så nu sitter jag återigen på jobbet och vågar inte gå på toa och kolla, been there done that ungefär tusen gånger nuuu..
Aja, vad ska man göra. Jag kan ju inte påverka som vanligt och ingen vet någonting. GHA! Känner mig helt däckad i övrigt, ont i kroppen, sänkt, trött. Skitdag!
Misstänker att blödningen har med sex och göra, vi hade sex i förrgår när jag kom hem från Spanien för första gången på länge. Det är det enda som jag kan hitta som orsak. Tyckte bara att blödningen kom lite väl långt efter.. men men. Ingenting är väl omöjligt i denna gravida berg&dalbana.
Tillbaka från en 4-dagars i Alicante med mina tjejer. Så härligt! Va inte så pepp på att åka alls innan, dels pga flygningen och graviditeten, samt att fokus skulle va på festande. Men näe, så fel ja hade! 4 underbara dagar med poolhäng, frukostar på solig balkong, shopping & middagar. Precis lagom för mig. Sen var ju även min bästis med som också är gravid 10 dagar före mig, så vi hade ju alltid varandras förståelse. Mycket mysigt! Nu känner jag mig klar. Inget mer resande innan bebis kommer och de känns så skönt. Riktigt skönt och va tillbaka på jobbet också i rutiner och vardag, jag är en sucker för rutiner. :)
I övrigt tycker jag mig må lite bättre. Fast varje gång jag skriver så så får jag bakslag, haha. Men jag tycker mig ha mer ork nu. Och illamåendet är bättre även om det dyker upp så fort jag missar att äta.
Berättade även via mail för mina 3 chefer förra veckan, hade velat prata med dem en och en men alla har såååå lång semester och jag ville inte det skulle få höra det på omvägar. Fick superfina mail tillbaka av allihop så det kändes himla bra efteråt. Skönt också när alla chefer är kvinnor och småbarnsföräldrar som vet vad man går igenom.
Vi hade även tänkt och släppa bomben på facebook nu men skippade det efter diskussion med sambon igår, vi har ett UL den 20 augusti så vi väntar tills efter det. Vore så trist om något gått fel och så ska man behöva ta det med alla sen. Även fast en del av mig längtar till å berätta så är det ju ingen panik, våra närmsta vet ju redan och det räcker för nu.
Köpte mina första bebissaker online, har inte vågat mig på kläder och sånt men nu hade dom en deal på groupon när man fick presentkort på lekmer.se 500:- för 250 kr. Det är ju nästan 250 kr gratis? Haha, alltid jag och deal:er. Men då beställde jag amningskudde & skötbädd och fick lägga 370 kr för detta istället för 750. Det tyckte jag va ett kap. Jag kan iofs få ALLA mina köp till kap om jag vill. Finns alltid en anledning eller huuuuur? ;)
Ouuuch vad svårt det är att komma igång med skrivandet igen. Jag lever liksom i något flummigt driv där jag gillar att tiden går, jag vill att tiden ska gå ännu fortare och jag vill inte älta symptom, oroligheter eller annat. Helt tvärtemot förut då man ville skriva av sig varenda oro, undran och tanke. Märkligt.
I övermorgon går vi in i vecka 13, efterlängtat. Man vill passsera den där vecka 12 nu. Vi har nästa ultraljud den 16 augusti, istället för KUB. Vi beslutade ju oss för att inte göra det. Vilket känns både bra och dåligt. Bra för att jag ändå inte tror vi skulle ta bort bebis, men dåligt eftersom det är ändå en oro man har. Men men, jag tänker positivt, det måste helt enkelt vara en frisk bebis. Ultraljudet kommer säkert lugna mig lite iaf.
I övrigt lunkar jag på. I helgen var jag som ett kolli. Låg i sängen nästan hela tiden, när dessa dagar kommer kan man verkligen inte påverka, man får bara gilla läget och lyssna. Kommit igång med lite träning igen iaf vilket gör stoooor skillnad för min trötthet. Fortfarande helt slut på kvällar och helger, orkar ingenting, men på dagarna på jobbet går det bra. Jag håller fokus och genom att gå ner på lunchen och träna en halvtimma får jag lite mer ork under eftermiddagen.
Stockholm. 28 år. Kämpar för en efterlängtad bebis! En längtan och kamp som nu verkar bli till verklighet..
2012:
Maj: Första besöket för utredning. Utredning visar stopp i ena äggledaren pga tidigare cysta/operation. Eventuellt glesa ägglossningar, i övrigt allt bra.
Augusti: Skickas till Sophiahemmet, som inte anser att det är lönt med deras behandling eftersom det bara är 10% chans att inseminering kan hjälpa oss. De tycker vi ska satsa på IVF.
2013:
Februari: Kallade på första IVF-besök. Planerad start vid nästa mens i Mars.
Mars: 2:a Mars, startar med Menopur.
Går 21 dagar på sprutor, i början växer inga äggblåsor men i slutet tar dem fart. Vi får ut 13 ägg. Ett 5-celligt sätts in men inget annat klarar sig till frysen.
April: 9 april kommer mensen. IVF #1 avdlutad.
IVF #2
Äggplock 29 maj, 8 ägg. 1 fint sattes in och fick ett plus på stickan 19 juni.. :)))
