Mina dagar just nu består mest av funderingar kring försäkringskassan, jobbet, föräldradagar, lön, ekonomiiiiiiiiii.. ja, allt det där. Vilken djungel. Jag satt och lyssnade igenom försäkringskassans föräldrautbildning igår iaf. Blev faktiskt lite klokare (här)
För oss är det krångliga att min sambo har eget. Eller krångligt va fel ord, men vi vill ju klura ut hur det kan gynna oss på bästa sätt. Planen är hittills att jag är hemma ett år iaf, februari - februari typ. Och att han sen är hemma fram till sommaren (kanske kan varva dagar med att jobba lite hemifrån), som vi hoppas kan fylla ut med lite semester. Och sen att liten börjar skolas in i augusti när hon (?) är 1,5 år. Det är drömscenariot. Men det är fan svårt och få ihop om man både ska spara på dagar och klara sig ekonomiskt. Men jag gillar dock att man kan ändra sig under tiden, så man kanske kan börja med lite färre dagar och sen öka om man skulle hamna i ekonomiskt förfall. Haha! Näe, det ska gå bra. Kan inte tänka mig att man bränner överdrivet mycket pengar den första perioden med en liten bebis ändå och vi ska ändå vara glada att vi har 2 medelinkomster och fasta anställningar. Finns folk som har det mycket tuffare.
I övrigt mår jag helt okej! Tröttheten tar över totalt om kvällarna men allt annat har lugnat sig. Kände första buffarna från liten häromkvällen vilket kändes helt underbart. Overkligt och tänka att det är en liten minifot där inne som bankar på, ahhhh sweet! Gravidyogan är nu slut och med min trötthet orkar jag aldrig till gymmet, så jag tog mig för och bokade vattengympa. 5 gånger här i Stockholm för 1200:- Pratade med bästis som flyttat ner till en mindre stad och där fick dem 10 gånger för 300:-, haha liiiite skillnad. Likadant yogan, jag betalade 1900 för 5 gånger, hon betalar 800:- för 10 gånger. JävlaskitStockholm. ;) Men ska bli skönt och få röra sig utan att det gör ont!
Vecka 20. Alltså det är så mycket som ska göras och fixas och köpas! Och tiden bara flyger fram. Ibland tänker jag att det är långt kvar men sen tänker jag på att halva tiden redan swischat iväg.
Hittills har vi köpt: Barnvagn, åkpåse, skötbädd, amningskudde, bumbo (sjukt onödigt redan nu men var så bra pris). Sen fyndade jag på loppis i lördags, ett babynest använt några få gånger (hur fint som helst och med avtagbart tyg som går och tvätta vilket är ett måste när det är beganat) för 100:- av min kompis granne. Blev riktigt glad då jag tänkt sy ett men inte riktigt orkat och tycker 500-1000 kr är på tok för mycket för ett sånt. Sen köpte jag en oanvänd blöj-papperskorg helt i ny förpackning för 50:- och en fin bärsele Babybjörn för 15 (haha) kronor. Kläder har jag inte börjat köpa än, men så svängde vi förbi min barndomskompis som har 3 småttingar och hon hade såååå mycket fint att ge oss så helt plötsligt har vi redan en första garderob till liten. Jag insåg att jag är löjligt förtjust i allt med öron så tyvärr kommer bebis se ut mer som ett djur än en människa första tiden. Sluta gör barnkläder som ser ut som söta små björnar liksom.. ;)
Förut tänkte jag alltid att jag skulle köpa allting nytt till första bebisen men nu känns det inte lika viktigt. Så länge jag vet vart det kommer ifrån och det är säkert, fräscht och bra. Jag måste vara lite praktisk och har t.ex insett att ett babyskydd (barnstolen till bilen) använder man bara några månader, så varför lägga massa pengar på det när bästisen har en vi kan få låna?
Så kvar nu av de "stora" sakerna är spjälsäng, skötbord, babysitter och ja.. allt det där andra som blöjor osv. Är ändå glad att jag har mycket fixat och är ute i god tid nu när jag fortfarande känner mig hyfsat rörlig och pigg. Och framför allt när jag har en karl med livsmotto "Aaaaaallting löser sig", haha!
Så många hemska besked jag läst om senaste dagarna. Två bloggar som fått änglabarn alldeles för tidigt. Det är så otroligt orättvist. Jag kan inte förstå vart rättvisan finns, vi som får kämpa extra mycket ändå - varför ska det slitas ifrån?
Den senaste bloggen läste jag nyss på jobbet och det går rätt in i hjärtat. De förlorade sin lilla flicka i ungefär samma vecka som jag är nu. Jag inser att jag nog måste avstå från att läsa sånt här ett tag. Jag bröt ihop totalt för hennes skull, fick lugna mig på toan i 15 minuter innan jag kunde ta mig ut. Det blir kanske lite väl nära när man nästan är i samma vecka själv och det händer sådär utan förvarning. Jag lider så med dem och skickar all kärlek jag kan. SÅ orättvist. Och så meningslöst.
Vi kom dit vid 8, fick tyvärr inte vår fantastiska barnmorska utan en lite surare variant igen. Bebis låg (såklart) upp och ner, alltså med ryggen upp. Gjorde allt för att göra det bökigt för surtanten. :) Men efter lite om och men så hade hon gått igenom hela och allt såg bra ut. Hjärtat slog fint och stabilt, längderna var bra. Ja, helheten bra. Såååååååå underbart! Sen frågade jag om kön eftersom jag förstod att det skulle bli svårt och se när bebis låg som den låg och hon muttrade lite & försökte spana. Efter ett tag sa hon att eftersom hon inte sett något "hänga och slänga" under hela undersökningen, och nu när hon letade såg hon inget heller, så gissade hon på tjej. Hon sa att man brukar se extremt lätt om det är en kille, och i övriga fall oftast tjej. Så hon sa med största sannorlikhet.. Så jag tänker välja och tro på det. Ska tillbaka vecka 32 så då kan man ju dubbelkolla så man inte får en liten chock på förlossningen sen.
Spännande! Känns allt lite speciellt och få en dotter måste jag säga. Jag hade blivit precis lika glad för en kille dock.
Efter det träffade vi vår barnmorska för samtal och vi pratade lite allmänt. Jag fick även ta nya prover. Järnet hade sänkts lite så det blir järntabletter nu. Känns skönt och få bli lite piggare men samtidigt är jag orolig eftersom tarmarna & magen strular redan nu som det är - och järntabletterna kan tydligen göra magen ännu trögare. Aja, man får prova sig fram. Sen tog jag även nya sköldkörtelprover för och kolla så att mitt sånt värde ligger bra eller om vi måste höja levaxin-dosen. Bokade ny tid hos BM om 3 veckor.. kändes himla snart! Men då ska man tydligen mäta magen och lyssna hjärtljud. Nästa UL blir vecka 32 och är förhoppningsvis det sista innan förlossning.
Idag är det exakt 5 månader kvar till BF, 19 februri är satt. 46% av graviditeten har passerat. Känns som det kommer gå fortare än man anar.
Ja, nu ska jag försöka njuta av detta och bara smälta allt. Mammas lilla flicka! <3
En dag kvar! Eller okej, 1,5. Torsdag morgon 8.00. RUL. Snälla låt allt vara bra! Jag kan varken skriva eller fokusera på annat just nu för detta fyller mina tankar, så ingen idé och försöka. Återkommer direkt efter. :)
Fredag fredag fredag! Det känns alltid så bra på fredagar tycker jag. Det spelar ingen roll om det blir kaos på jobbet eller man mår piss för man kan alltid släta över allt med att "det är ändå fredag"!
Jag längtar till torsdag och RUL nu. Vill att helgen och de första dagarna ska swicha förbi.
Hörrni, jag läste om någon som sytt ett babynest själv! Minns inte vem det var? Är det någon som gjort det? Funderar på och prova. Man sparar ju ändå 500-1000 spänn på det. Någon som har någon ritning? Haha jaaaja, vi vet ju att det ändå kommer sluta med att jag ringer min syduktiga mamma och grina och hon får slutföra allt. Men jag får ju ändå ett babynest gratis då, right? ;)
Alla säger hela tiden till mig att det kommer en "fas 2" i graviditeten, en lugnare period då man oftast får mår lite bättre. Det har alla sagt till mig i 9 veckor nu, när kommer den? Haha! Jag har verkligen lite varannan dag-graviditet. Igår var hemsk, migrän och illamående hela dagen, satt verkligen och led på jobbet. Idag, mycket bättre. Nästan studsade (okej, vi ska inte överdriva Linn.....) ur sängen.
Jaja, fas 2 får gärna komma snart! Just saying.
Har börjat noja mig ordentligt inför RUL nästa vecka. Senaste påhittet från min sida är att magen inte växer något, så jag får för mig att bebis inte växt något. Hm. Jag vet ju att t.ex min kompis som ligger 10 dagar före mig har knappt någon mage, men sen är hon också pinnsmal. Jag har en mage som syns, absolut - tycker bara att den sett likadan ut i typ 6 veckor nu. Fast, då har jag varken mätt eller fotat så det kan jag egentligen inte veta. Varför har jag inte gjort deeeeeeeeet? Haha. Jaja.
Halllååååå! 2 veckor kvar till rutinultraljudet. Jag börjar känna mig nervös. Jag hoppas verkligen allt ser ut som det ska och framför allt är jag extremt nyfiken på att (förhoppningsvis) få reda på vad det är för litet kön på vår lilla skatt där inne. Jag bryr mig verkligen inte VAD det blir, men vill ändå veta. Vill kunna bonda lite och känna att det är min lilla kille/tjej liksom. SÅ spännande! Låt allt vara bra. Jag trodde att jag skulle behöva åka till ett stort sjukhus och gör RUL, det har mina vänner fått. Men på Ekens gör dom tydligen RUL också, så vi får komma till vår vanliga barnmorska. Känns skönt!
WAAAH, kan tiden bara gå lite fortare dessa 2 veckor? Bästis har sitt rutinultraljud 3 dagar innan mig förresten, tänk hemska tanke om något av våra inte visar det man önskar. HUJA va tufft! Men så tänker vi inte nu. :)
Jag skulle vilja skriva att jag mår lite bättre, men ni vet ju vad som händer varje gång jag skriver det så jag skippar. Haha.
Såååå glad för er som plussat, fött bebisar och på annat sätt fått bra besked. Det känns inte som det vanligaste man läser om så man blir så glad när något går rätt! <3
Satan i gatan vilka tarmproblem jag har. Någon som känner igen sig? Jag har börjat föra matdagbok för att få i mig bra saker, lagom mycket och som en översikt. Men det spelar liksom ingen roll att jag dricker massa vatten, får i mig mycket fibrer etc etc för magen är ändå stor, svullen och hård nästan varje dag. :( Kan gå på toa lite lite typ varannan dag men not enough. Blir tokig.
Nu är mitt nästa knep att ösa linfrön över filen på morgonen och se om jag kan få igång någon kickstart. Kul och gå runt och känna sig som man är i 9:e månaden liksom.
Igår blev vi med vagn. Känns så sjukt, varje gång jag går in i vardagsrummet undrar jag vem som glömt sin barnvagn där, haha.
Har jämfört och läst och pratat med folk och tillslut kommit fram till att Bugaboo Cameleon är den som vi gillar mest. Den känns väldigt smidig och lätt, samt den enda modellen som går in i vår minihiss här mitt i stan.
Täbkte först köpa en ny (12500:-) men sen pratade jag med en kollega som sa att dessa vagnar har ett så bra andrahandsvärde och man kan spara massor på att köpa en begagnad. Så jag blocket-fiskade under nån vecka - dem går verkligen som smör där dessa.. Men tillslut lyckades jag va först på en. Så vi åkte till Bromma igår och köpte en svart, 2 år gammal, med liggdel & sittdel. Mycket nöjd! Enda minuset är att jag tyckte den känns något vinglig/skranglig men extremt lättkörd. Först trodde jag det var fel på våran.. Men sen va jag i butik idag och den verkar kännas ungefär likadant allihop. Det känns liksom som liggdelen vickar lite väl mycket, men verkar som modellen ska va så. :) Bra köp iaf då jag fick betala 5000 och den är hur fräsch som helst.
Skönt och ha något fixat även om det ännu är långt kvar. Men vips står man där och hellre är jag klar ned allt då än ute i sista sekund.
Stockholm. 28 år. Kämpar för en efterlängtad bebis! En längtan och kamp som nu verkar bli till verklighet..
2012:
Maj: Första besöket för utredning. Utredning visar stopp i ena äggledaren pga tidigare cysta/operation. Eventuellt glesa ägglossningar, i övrigt allt bra.
Augusti: Skickas till Sophiahemmet, som inte anser att det är lönt med deras behandling eftersom det bara är 10% chans att inseminering kan hjälpa oss. De tycker vi ska satsa på IVF.
2013:
Februari: Kallade på första IVF-besök. Planerad start vid nästa mens i Mars.
Mars: 2:a Mars, startar med Menopur.
Går 21 dagar på sprutor, i början växer inga äggblåsor men i slutet tar dem fart. Vi får ut 13 ägg. Ett 5-celligt sätts in men inget annat klarar sig till frysen.
April: 9 april kommer mensen. IVF #1 avdlutad.
IVF #2
Äggplock 29 maj, 8 ägg. 1 fint sattes in och fick ett plus på stickan 19 juni.. :)))
