Idag välkomnar vi vecka 38 & inser att det är 20 dagar kvar till BF. Varken mer eller mindre (haha tror du jaaaa linnie)! Men ändå? 20 dagar är sjukt lite ju! Ändå känns varje dag som en vecka just nu.
2 arbetsdagar kvar! Helt sjukt! Va ska jag göra sen? Föda barn ja.. Jesus. Mår fortfarande helt okej, imorse fick jag känna på nåt nytt dock, som knivar som vreds om mellan benen. Jag har haft lite känningar tidigare men det här var verkligen som blixtar som fick mig dubbelvikt. Jäkla kraft! Antar det är bebis som fixerar sig? Men jag tyckte barnmorskan sa att hon redan var det? Ska fråga på fredag på nästa besök..
Undrar om en tidigt fixerad bebis betyder att den kommer ut tidigare än en ofixerad? Säkert inte.. Men jag fortsätter önsketänkandet ;)
Stockholm. 28 år. Kämpar för en efterlängtad bebis! En längtan och kamp som nu verkar bli till verklighet..
2012:
Maj: Första besöket för utredning. Utredning visar stopp i ena äggledaren pga tidigare cysta/operation. Eventuellt glesa ägglossningar, i övrigt allt bra.
Augusti: Skickas till Sophiahemmet, som inte anser att det är lönt med deras behandling eftersom det bara är 10% chans att inseminering kan hjälpa oss. De tycker vi ska satsa på IVF.
2013:
Februari: Kallade på första IVF-besök. Planerad start vid nästa mens i Mars.
Mars: 2:a Mars, startar med Menopur.
Går 21 dagar på sprutor, i början växer inga äggblåsor men i slutet tar dem fart. Vi får ut 13 ägg. Ett 5-celligt sätts in men inget annat klarar sig till frysen.
April: 9 april kommer mensen. IVF #1 avdlutad.
IVF #2
Äggplock 29 maj, 8 ägg. 1 fint sattes in och fick ett plus på stickan 19 juni.. :)))