Igår gick jag på mitt första stenhårda träningspass efter 2 sjukveckor. Efter det började jag få ont i magen och igår kväll kom plötsligt mensen. Dag 54 liksom... Aja, jag är iaf glad att den kom! Hatar när den tar sådäääär långt tid på sig. Är van vid att den varierar mellan 30-45 dagar men när den tar 10 dagar till på sig då känns det som kroppen inte mår bra. Men men.. Så nu kommer jag väl få vänta någon månad efter besöket på nästa mens innan vi kan starta antar jag. Men nu kan jag iaf tänka att på NÄSTA mens kanske vi sätter igång, nervös och samtidigt lite härlig känsla.

Först ska såklart första mötet avklarats, gäller väl att inte ta ut nåt i förskott innan det. Alla behandlingar verkar ju se lite olika ut beroende på person, så dom kanske lägger upp en helt annan plan för mig, vad vet jag. Men nära är vi iaf. 11 dagar kvar till IVF-mötet. Nu kan man äntligen räkna i dagar och inte veckor, me like!

Började prata med gammal vän till mig som blivit gravid och är i vecka 21 nu, det visade sig när jag faktiskt vågade vara lite fräck och fråga och samtidigt berätta om min situation att dem gjort IVF. Skönt och ställa frågor till någon som faktiskt precis gått igenom det som komma skall. Dom lyckades på första försöker också vilket var kul att höra. Däremot delgav hon mig detaljer om hur fruktansvärt ont äggplocket hade gjort, det kände jag kanske att hon kunde besparat mig, hehe. Hört så olika om det där, många säger ju att de inte alls gör ont men på henne lät det som det var det vidrigaste hon gjort i smärtväg.. Huja. Men som allt annat, klart värt det med resultatet såklart.