Okeeej, gravidkudden var en dröm. Den är fylld med små små.. eh.. vet inte om man kan kalla det mini-flört-kulor? Men ja, ni hajar. Och dem gör att den liksom formar sig efter kroppen. Och man sjunker inte ner utan får verkligen stöd. Tumme upp! Sambon inte lika nöjd dock. Jag har byggt en slags borg mellan oss, det är kuddar och hunden och nu denna mastodontkudde. Och kommer han över gränsen blir jag ilsk! Haha. Jag är varm och har ont på nätterna så att ligga och skeda och klappa kommer inte på frågan just nu. Imorse vaknade jag av ett "Äääälskling, jag ser dig inte ens.." och inser att jag byggt en 1 meter hög borg under natten. Haha, stackars fina. :)
Tummen upp får även gravidvattengympan. Så skönt och röra på sig. Jag kände verkligen när jag stod där och körde tyngder under vattnet och musiken pumpade hur mycket jag saknar träningen. Jag längtar efter att få pressa mig igenom ett pass och bli dyngsvettig. Hade ont i svanken på vägen hem men inget idag, yeeeey! Ska passa på nu när jag mår bättre och är piggare och träna så ofta jag orkar. Imorgon tänkte jag prova köra lite crosstrainer och motionscykel på lunchen och se hur det känns. Så länge inget gör ont bör det ju inte vara farligt tänker jag!
Tycker det är jobbigt det här med att jag inte känner av liten så mycket. Imorgon går vi in i vecka 23 (22+0), och jag tycker de borde börja lite mer regelbundet snart? Jag har ju känt henne några gånger lite smått, men inte de där regelbundna & självklara som man längtar efter och ni senaste 2 dagarna ingenting, vilket stressar mig lite. Men det kanske är lite tidigt än så länge? Läste någonstans att det är efter vecka 25 man SKA känna ordentligt, innan dess är det vanligt att en del känner och en del inte alls. Men jag tycker alla runt omkring mig verkar ha hur mycket känningar som helst. Hur ser det ut för er? Känner ni tydliga sparkar dagligen och vilken vecka är ni i?
Stockholm. 28 år. Kämpar för en efterlängtad bebis! En längtan och kamp som nu verkar bli till verklighet..
2012:
Maj: Första besöket för utredning. Utredning visar stopp i ena äggledaren pga tidigare cysta/operation. Eventuellt glesa ägglossningar, i övrigt allt bra.
Augusti: Skickas till Sophiahemmet, som inte anser att det är lönt med deras behandling eftersom det bara är 10% chans att inseminering kan hjälpa oss. De tycker vi ska satsa på IVF.
2013:
Februari: Kallade på första IVF-besök. Planerad start vid nästa mens i Mars.
Mars: 2:a Mars, startar med Menopur.
Går 21 dagar på sprutor, i början växer inga äggblåsor men i slutet tar dem fart. Vi får ut 13 ägg. Ett 5-celligt sätts in men inget annat klarar sig till frysen.
April: 9 april kommer mensen. IVF #1 avdlutad.
IVF #2
Äggplock 29 maj, 8 ägg. 1 fint sattes in och fick ett plus på stickan 19 juni.. :)))