Oj vad jag längtar idag. Jag längtar efter liten. Vissa dagar känns det helt okej att det är lite tid kvar, så man hinner förebreda sig och så. Men sen dagar som idag, så känner jag mig redan förberedd. Och jag vill inget hellre än att ha henne här hos oss. Litenfin! Vi längtar så.
Jag förstår ju att det finns en anledning till att det tar 9 månader, och att det är bra att man får den tiden på sig. Men samtidigt som jag ibland tycker det har gått så fort hittills så tycker jag ibland att tiden kryper fram. 62% avklarat enligt appen. Snart så!
Det känns som övriga livet liksom avstannat, man väntar bara på det här nu. Det är väl säkert därför det går så sakta ibland.. Jag längtar lite efter vanliga saker som att få spela fotboll, få tillbaka min kropp, köpa vanliga kläder. Men sen längtar jag såklart mest efter att få göra allting med liten i mitt liv. Jag är så nyfiken på hur det kommer bli! Ååååh!
Stockholm. 28 år. Kämpar för en efterlängtad bebis! En längtan och kamp som nu verkar bli till verklighet..
2012:
Maj: Första besöket för utredning. Utredning visar stopp i ena äggledaren pga tidigare cysta/operation. Eventuellt glesa ägglossningar, i övrigt allt bra.
Augusti: Skickas till Sophiahemmet, som inte anser att det är lönt med deras behandling eftersom det bara är 10% chans att inseminering kan hjälpa oss. De tycker vi ska satsa på IVF.
2013:
Februari: Kallade på första IVF-besök. Planerad start vid nästa mens i Mars.
Mars: 2:a Mars, startar med Menopur.
Går 21 dagar på sprutor, i början växer inga äggblåsor men i slutet tar dem fart. Vi får ut 13 ägg. Ett 5-celligt sätts in men inget annat klarar sig till frysen.
April: 9 april kommer mensen. IVF #1 avdlutad.
IVF #2
Äggplock 29 maj, 8 ägg. 1 fint sattes in och fick ett plus på stickan 19 juni.. :)))