Högsta chefen tog tag i mig idag & sa "NU först börjar du se trött ut, jag har tyckt du sett så oförskämt pigg ut hela tidens hittills". Haha tack tror jag? Det väljer jag att ta som en komplimang. Och att jag ser trött ut nu? Skoja inte! Jag känner mig som en klubbad säl ungefär. Trots att jag försöker piffa med hår och lite smink så går det uppenbarligen inte att dölja ;) Men, EN arbetsvecka kvar nu. En en en! We can do it!
Så skönt med fredag! Ikväll blir det bara soffmys med vovve och kusinen och imorgon har mina flickor fixat en tjejmiddag som en sista get together innan bebis kommer ut. Ska bli så mysigt!
Stockholm. 28 år. Kämpar för en efterlängtad bebis! En längtan och kamp som nu verkar bli till verklighet..
2012:
Maj: Första besöket för utredning. Utredning visar stopp i ena äggledaren pga tidigare cysta/operation. Eventuellt glesa ägglossningar, i övrigt allt bra.
Augusti: Skickas till Sophiahemmet, som inte anser att det är lönt med deras behandling eftersom det bara är 10% chans att inseminering kan hjälpa oss. De tycker vi ska satsa på IVF.
2013:
Februari: Kallade på första IVF-besök. Planerad start vid nästa mens i Mars.
Mars: 2:a Mars, startar med Menopur.
Går 21 dagar på sprutor, i början växer inga äggblåsor men i slutet tar dem fart. Vi får ut 13 ägg. Ett 5-celligt sätts in men inget annat klarar sig till frysen.
April: 9 april kommer mensen. IVF #1 avdlutad.
IVF #2
Äggplock 29 maj, 8 ägg. 1 fint sattes in och fick ett plus på stickan 19 juni.. :)))