jagkanvisst.blogg.se

Igår när jag var på väg hem från jobbet ringde barnmorskan. Dom hade tagit fel på mina provsvar (?) Det visar sig att odlingen vi tog i torsdags efter kramperna visar urinvägsinfektion. Trots att när jag va där i tisdags sa dem tvärtom - ingen uv. Aja, klantigt kan tyckas, men jag fick penicillin och en förklaring till det onda, det är jag glad för. Igår fick jag liksom kramper av en liten promenad från tbanan och hem, kände mig helt förstörd och tänkte att ska det verkligen vara såhär? Men nu känns de bra att veta vart det onda kom ifrån och att det troligtvis går över nu med antibiotikan. :)

 

Så ett tips - Var ALLTID vaksamma på UV hörrni! Jag hade inga vanliga UV-symptom alls, utan fick bara plötsligt kramper efter att omedvetet ha gått med det ett tag. Be barnmorskan och göra UV-tester lite då och då på besöken även om ni inte har vanliga urinvägs-symptom, det har jag gjort.

 

Kraaaaaaaaaaaaaaam!

Nehejdå! Liten ville inte visa upp något kön idag. Det kneps och sprattlades hejvilt! Mådde bra gjorde den och växt mycket och bra. Så det var ju ändå viktigast. Men lite snopna blev vi, detta skulle ju vara bekräftelsen innan förlossningen. Man har ju ändå ställt in sig på tjej nu lite, eftersom dom gissade på det förra gången - så mentalt hade det varit skönt och fått det bekräftat. Men liten hade andra planer! Jobbigast var det nog för karln, han har jättesvårt för överraskningar, haha! Det är ju inte det att det spelar någon roll, men vi båda har hela tiden velat veta. Jag sa att vill han så bokar vi ett eget ultraljud, men det känns väldigt onödigt med bara 8 veckor kvar. 

 

Bebis var ganska stor, inte överdrivet men runt 2 kg. Hon trodde på mellan 3.8-4 kg när den kommer ut, om den fortsätter såhär. Men sen när vi mätte själva magen så hade den inte växt något mer den här gången heller, så det verkar mest vara bebis som växer. Gärna för mig! Men du kan väl skippa bli en JÄTTEbebis, tänk på att mamma ska pressa ut dig också? :D

 

I övrigt var alla andra värden bra & allt som det skulle. Nu ses vi innan nyår igen, man har tydligen besök varannan vecka från och med nu.

 

Efter förlossningsbesöket har allt varit lugnt. Helgen har jag spenderat vilandes och inte gjort många knop. Idag är jag på jobbet igen, dock ju sjukskriven 25% nu så de blir kortare dagar hela veckan vilket känns alldeles perfekt just nu. Bara en vecka kvar till julledigt då jag är ledig ca 12 dagar i sträck. Har inte haft några mer smärtor eller konstigheter. Så jag tror bara jag får acceptera att jag inte får göra någonting alls nu mer än jobb, vila & mys. 

 

Just nu håller jag på och kämpar med allt med försäkringskassan, så krångligt med sjukskrivning, tidrapporter, ledigheter och allt som ska pysslas ihop. Hoppas bara det blir rätt så jag inte får något större glapp i lönen. Blir tight nog som det är sen under mammaledigheten.

 

IMORGON däremot är det äntligen tillväxtultraljud. Helt sjukt hur snabbt tiden gått ändå, minns när vi va på rutinultraljudet vecka 19 och kände att vecka 32 var hur långt bort som helst - men nu är vi plötsligt där!? Ska bli skönt och få se hur allt står till, om liten växer som den ska och även få lite mer bekräftat om det är som vi anar - en liten tjej! Efter det är det BM-besök och sen även en läkartid som uppföljning efter torsdagens strapatser på sjukhuset. 

 

I övrigt börjar det känns lite tufft nu :) Plockar på mig det ena symptomet efter det andra. Det senaste är en härlig halsbränna vid läggdags. Känns ungefär som eld.. mysigt va? ;) Så inatt somnade jag 2-3 och så har det varit dem senaste nätterna. Jag som skrytit om hur bra jag sovit hittills, tjena! Detta kombinerat med stödskenor  & foglossning som gör att jag inte kan ligga mer än 10 minuter på varje sida innan jag vänder mig är en härlig blandning vill jag lova. Men låt mig bara orka januari ut utan mer sjukskrivning - snälla? 

Howhow!

 

Avslutade förra veckan med en pangförkyldning, va hemma både torsdag & fredag. Men nu mår jag bättre! Hos läkaren var vi överrens iaf, han tyckte sjukskriving 50% för foglossning, tidiga sammandragningar och karpaltunnelsyndromet. Men jag önskade 25% till och börja med. Vill ändå försöka så mycket som det går. Känns mycket bra! Nu är det bara och hoppas att försäkringskassan inte bråkar, men han trodde inte det med tanke på hur långt gången jag är och att jag går ner så pass "lite" i tid ändå. Helt sjukt system det där, att först ska man va hemma utan och veta om försäkringskassan godkänner. Och sen riskerar man och stå där utan pengar? GALET! 

 

Så nu kommer jag jobba kortare dagar, eller om jag känner för det 4 heltidsdagar och en ledig. Känns så skönt och ha det alternativet när man har dåliga dagar. Mest oroar jag mig för allt krångel med lön, försäkringskassan, blanketter osv. Men det får lösa sig. 

 

Ska apropå det ta det stora steget och ANSÖKA om föräldrapenning ikväll. Hjälp! Haha. Jag tror beslutet blir som så att vi tar ut 5 hela dagar i veckan, ansöker om typ 1 år till och börja med. Sen kan man ju ändra under tidens gång. Har även forskat fram att jag borde kunna ha tillräckligt med semesterdagar för att ta semester de 2 första veckorna i februari, istället för föräldrapenning. Så då behöver jag egentligen bara ta ut föräldrapenningsdagar from BF - skönt och inte slösa på dem i förtid! Någon annan som har ansökt ännu? Hur tänker ni? Upplägg?

 

KRAM på er!

Jävlar vilket breakdown jag hade imorse. Vissa dagar går hormonerna bara inte att kontrollera.. Vaknade med halsont & dyngförkyld, hade vaknat 3-4 ggr inatt pga kramper i armarna & magen så var rätt förstörd redan. Upp å klä på sig, ryggen värker. Ta sig ner och lämna hunden till hundvakt, kalllt, mörkt, folk knuffas och är ego på buss/tbana. Blev arg på sambon för att han låg kvar (?), ja inte jättelogiskt men jag tyckte bara han kunde rest sig och gett mig en kram när han visste hur tung natten var men han sov ju.

 

Summasummarum när jag kommer fram till ingången på jobbet bara brister allt och jag får vända, gå upp i skogsdungen (minns ni att det var där jag stod och grina när första IVF:en misslyckades?) och står där och bölar som en tok. Ringde sambon som fick hjärtstopp och trodde något hade hänt. Han fick jättedåligt samvete för jag bölade på om allt och erbjöd sig att komma och hämta mig på momangen. Jag ska ju ändå till doktorn i eftermiddag så vi bestämde att han skulle hämta mig då istället. Och han förstod precis mina känslor när jag sa att jag behöver få höra att jag är duktig lite oftare. Han menade på att jag kör på i mitt tempo och biter alltid ihop, klagar aldrig, och då är det inte så lätt för honom och alltid veta hur dåligt jag faktiskt mår ibland. Det förstår jag, för det är jag i ett nötskal. Aldrig klaga, bara köra på. Så de va skönt och få bryta ihop lite och det känns faktiskt bättre nu. 

 

Har ju som sagt doktortid idag, för att prata sjukskrivning, känner ännu mer efter morgonens bryt att orken behöver lite hjälp på traven. Va hos sjukgymnasten igår också, fick prova tens-maskin, fick övningar och så visade hon mig vilka handledsskydd jag ska köpa för att slippa dessa värkar och domningar på nätterna. Dock så hade hon något samarbete med nåt ställe där dom sålde dessa handledsstöd där hon absolut ville jag skulle köpa dom, "bara" 600 kr styck!? Skämtaruuuu? Jag råkar veta att en av mina IVF-vänner här på bloggarna köpte sina från apoteket där dom är bra mycket billigare och tipsade mig, så det får bli min lösning också. Hoppas verkligen dom hjälper!

Tjooooo!

 

Alltså jag ska sluta babbla, igår sa jag "tänk att jag inte vart förkyld under hela graviditeten", och nu sitter jag här med tjock & rinnig näsa. 

 

BM-besök imorse också! Kändes mycket bätte än förra gången. Järn 117, blodsocker 4.3, inget konstigt i urinen - OCH blodtrycket hade gått ner till 140/60, yeeeeeey! Litens hjärtslag var bra och SF-måttet hade bara ökat 1 cm de senaste veckorna vilket också var mycket bra för nu är jag nästan tillbaka på kurvan min igen. Så vi behövde inte tidigarelägga RUL:et, det blir den 17 december som planerat. Gick därifrån glad!

 

Jag berättade om mina sammandragningar och hur det varit på senaste tiden och innan jag ens var klar hade hon bokat in en läkartid till mig imorgon. Hon var bergsäker på att dem berodde på högt tempo & stress. Ska träffa doktor Håkan imorrn. Får se vad han säger och tycker. Har ju även sjukgymnasten ikväll, och hon kan tydligen också sjukskriva om hon finner skäl. Men det känns som mer logiskt att läkaren gör det. 

 

Känner mer och mer att en liten nedgång i tid skulle vara vad jag behöver. Jag vill verkligen jobba och inte gå hemma, men måste lyssna när kroppen säger nej och jag tror att skulle jag jobba t.ex 9-3 istället skulle göra stor skillnad. Då kanske jag till och med skulle orka vara människa på kvällarna och inte bara dö i soffan. Sammandragningarna har ju dessutom senaste tiden kommit just när jag går hem från jobbet, så det är som att jag orkar precis dit - men sen när jag går hem och slappnar av kommer kramperna. 

 

Är glad över min inlyssnande barnmorska iaf. Både hon och chefen är guld i detta. :)

Måndag igen! Veckorna rusar på. Går in i vecka 30 snart. Sjukt! Och JUL! Älskar julen, allt med den. Ljus, snö, pepparkakor, familjen, mys!

 

Haft en bra heg, sambon har varit bortrest så jag har blivit bortskämd både av bästa vännen där jag sov i fredags, och sen resten av helgen hos mamma & pappa. Så mysigt och bara vara. Försökt mig ut på en del som äventyr som shopping och julmarknad, men tyvärr har dom störts av ett nytt fenomen för mig. Sammandragningar som gör ont. Jag antar att det är sammandragningar när magen spänns och det känns som starkt starkt håll i hela magen eller på ena sidan? Så känns det iaf. Och senaste veckan har det dykt upp minst någon gång per dag. Har BM-besök imorgon, så ska ta upp det med henne det.Jag förstår ju att det är kroppens sätt att säga "tagga neeer", men ibland har det liksom kommit på små promenader också, ska man verkligen inte få röra sig aaaalls? Aja, första steget kanske blir och gå ner i tid lite iaf. Tror det skulle hjälpa. Får se vad BM tycker imorgon. :)

Sååå, nu tog jag tag i det här med sjukgymnasten. Armarna domnar på nätterna och foglossningen kommer & går (den har dock faktiskt känts lite bättre senaste dagarna, PEPPAR!) Men tänker att det är lika bra och gå dit nu innan saker försämras. Så på tisdag om en vecka ska jag dit, pratade med en jättetrevlig tjej som tydligen är specialiserad på just gravid-åkommor. 

 

Kommer antagligen få dessa sexiga natt-skenor att ha på händer/armar nattetid. Haha! Yäää! Som att man inte har tillräckligt med projekt på nätterna. Jag snurrar, gnäller, snarkar, bygger kudd-borgar, ilsknas, svär, dreglar.. JA, you name it. Nä, men då ska vi lägga till ett par hårda stödskenor för armarna som man måste ligga spikrakt med. HAHA! Orkar inte. Och kissar gör jag 5-6 ggr /natt och varje gång ska dessa tas av. HEJ HÄRLIGHETEN! ;)

LÖNEDAG! Alltid lika trevligt. Ska verkligen njuta av dom här sista fulla lönerna nu när man börjat inse hur tight det kommer bli sen. Ursäkta lite trött uppdatering på senaste, men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om ibland faktiskt. Allt är bara en enda långt väntan just nu. :)

 

Går in i vecka 29 om någon dag. Längtar tills jag får skriva vecka 30, det låter så tryggt. 75% då liksom. Nästan snart en färdigbakad bebis. :D

 

Har haft bra och dåliga dagar senaste, och som jag skrivit när dom är bra är dom helt okej och jag tycker jag har en fin graviditet. Men när dom är dåligt är det verkligen SJUKT tungt och jobbigt, och allt som kan kännas fel i en kropp på en gång gör det. Återigen fick min chef skicka hem mig i torsdags när jag satt å kämpade med illamående, jag vill så gärna fixa 100% jobb men ibland går det inte. Men hon är så underbar, hon förstår verkligen. Hon avslutade vårt långa samtal med "Och så tar du dig en ordentlig fredagssovmorgon imorgon.." Haha, hur underbart är det inte att få höra det? Sådana chefer växer inte på träd.

 

Mitt nästa delmål att orka till är julen (ca 4 arbetsveckor) då jag ska få va ledig ca 12 dagar. Sen får jag se om jag i januari kanske går ner lite i tid beroende på hur jag mår. Det känns som en rimlig plan. Och iom att jag har en snäll chef så kan jag ju faktiskt dom dagar det känns piss gå lite tidigare om jag skulle behöva utan att någon står med klockan och stämplar in&ut, får helt enkelt utnyttja att jag har den möjligheten och våga använda den. Lyssna på sig själv var det... 

 

 

Gårdagens BM-besök kändes faktiskt sådär. Blodtrycket var typ oförändrat, 140/75. Så hon verkade väldigt tveksam över om jag skulle skickas till en läkare eller inte. Hon frågade typ 5 ggr om jag verkligen inte har ont i huvudet? Och nej, det har jag inte. Och ingen äggvita i urinen, så havandeskap är det inte fråga om. Hon tror att jag stressar fast jag inte själv märker/tycker det, vi diskuterade sjukskrivning & BM tycker jag ska gå ner i tid men jag vill vänta lite. Jag vill jobba så länge jag känner mig hyfsat okej. Vi ska ses om 2 veckor igen, då tar vi beslut kring det. Hon menar på att stress, sammandragningar och foglossning är fullt tillräckligt för att man ska sjukskrivas en del. Ah, vi får se helt enkelt.

 

Det som gjorde mig ledsen var mitt SF-mått. Det hade plötsligt från att ha legat perfekt på kurvan ökat 5 cm sen sista besöket.. Jag har ju känt att magen växt, men inte så mkt. Jag blev såklart orolig och funderade på vad jag kunde gjort för fel.. BM var lugn som en filbunke och menade på att det kan bero på att bebis ligger konstigt eller att jag har fått mer fostervatten vilket inte är ovanligt.. Vi ska mäta om 2 veckor igen och har de växt för mycket då så tidigarelägger man TUL (tillväxtultraljudet) och kollar fostervattenmängden. Så himla skönt och ha det där TUL:et känner jag.

 

Det man är livrädd för är ju graviddiabetes.. De kan tydligen va det om bebis växer för fort. Men alla andra värden är ju bra så hon trodde inte det. Jag funderade på om det kan ha varit något i min kost som gjort att bebis fått i sig för mycket? Men jag tror verkligen inte det. Har ätit som jag gjort hela graviditeten, och vikten har ju inte rusat överdrivet även om jag såklart gått upp..  Himla konstigt alltihop bara. Och jag kan inte låta bli att känna mig misslyckad fast det egentligen inte är någon jättefara. Men man vill bara att allt ska va bra.

 

Aja, återigen - bra att dom följer upp noggrant tycker jag. Och bebis verkade glad och pigg med bra hjärtslag, viktigast. <3

Imorrn går vi in i vecka 28.. och jag har skrivtorka. Hum. Det händer liksom inte så mycket just nu. Jag tycker tiden går långsamt. Mår helt okej, men de dåliga dagarana är riktigt dåliga. Som tur var är de färre än de bra. Så på det stora hela får man säga att jag mår helt okej. Det är fortfarande ryggen som krånglar. Sen tycker jag magen har nån mastodont-växt-period... Jesus. Jag tycker typ jag ser höggravid ut nu & då är det 12 veckor kvar!?  12 veckor låter så himla lite, men 3 månader låter jättemycket, haha.

 

Idag ska jag iaf på återbesök hos BM. Vi ska följa upp det höga blodtrycket och se om det blivit bättre eller sämre. Beroende på hur det ser ut tas väl sen beslut på om jag ska träffa läkaren eller inte. Vi får se helt enkelt. Jag har ingen bra känsla, eftersom allt vart så stormigt på jobbet tror jag att värdena kan vara lite upp&ner just nu. Uppdaterar er efter helt enkelt!

 

Idag är domedagen. Stort avdelningsmöte, och sen ligger det bokningar med varje person i kalendern för individuella möten med chefen. Så nervös! Hela avdelningen är som ett enda stort hispigt dårhus. Snälla håll tummarna för mig, vill så gärna ha kvar mitt jobb - speciellt nu när det händer så mycket annat. Har sett fram emot att få gå hemma i lugn och ro och ha mitt älskade jobb kvar när jag kommer tillbaka. :( Please!

 

 

Hörrni, här kommer ett tips från en mom-to-be till er andra moms-to-be. :)

 

Här hittar ni blöjor till kanonpris just nu, Pampers newborn till exempel som jag köpte. 240 stycken för 199 kr med rabattkoden som står på sidan (ange koden pampers 100 i kassan så dras det av 100 kr). Det är riktigt bra pris. Jag köpte en låda newborns, skönt och ha hemma ju och ska ändå köpas! Och lite för bra pris för att låta bli. 

 

Igår fick jag pyssla-ryck. Kom hem och sambon va borta på äventyr, köpte satsumas (typ 54 kg), pepparkakor och julmust. Slog mig ner i en nystädad lägenhet och började rensa alla kläder vi fått och köpt. Körde 4 tvättmaskiner och sorterade efter storlekar. Vi har verkligen redan en liten garderob. Plockade bort allt blommigt och chockrosa och körde på neutrala snygga färger. Det var så häftig och få stå där och hänga upp SMÅ SMÅ SMÅ klädesplagg på tvättstället för första gången. Åååh! Tänk att det är VÅR lilla som ska ha dessa grejer? Upptäckte även att 80% av sakerna har öron och är fluffiga, kanske skulle satsat på en hundvalp istället? ;) Nääää! Älskade bebis vi längtar SÅ!

Oh, jag är så glad! Ni vet att jag vart på jakt efter en byrå kombinerat med skötbord. Vi har så dålig förvaring så det är ett måste för litens kläder. Har vart på jakt efter en speciell, IKEA's Hemnes med skötbordsdel. Den är fin och praktiskt för skötbordsdelen kan blockas bort sen så använder man den bara som en vanlig byrå. Problemet är att skötbordsdelen utgått på IKEA helt, så det går bara och köpa den som en byrå. Så nu har jag jagat denna på blocket, vilket inte heller har varit enkelt för det känns som att inte bara jag vart ute efter den..

 

Har försökt några få gånger men alltid har något strulat, dvs den går inte in i bilen, dom som säljer den bor aslångt bort å jada jada.. Och partnern där hemma tycker bara att jag stressar och har för bråttom, men jag vill börja pyssla NUUUU. Jag vill börja bona och förbereda liksom. Iaf, igår gick jag av en slump in på blocket och sökte efter denna - då är det första som kommer upp precis DEN! Och och och i mitt område! Slängde mig på telefonen och det visar sig att dom bor på samma gata, något kvarter bort. Det va ödet ;) Så sambon fixade en pirra och vi (läs han kämpade sig svettig) lyckades få hem den utan bil någolunda smidigt. Så nu står den där så fin! 500 spänn fick vi lägga istället för ordinarie 1495, och då va den i jättefint skick.. Känns skönt att en till "stor" grej är på plats. Nu är det bara säng kvar sen. Och smågrejer. Här ska börja tvättas & vika kläder minsann! Wee!

 

 

Jahapp! Måndag igen då. Den här helgen har vart lite jobbig faktiskt. Haft lite kramper (som jag antar är sammandragningar) till och från, fick även lite blod igår och då hispade jag loss ordentligt. Men sen kom jag på att vi faktiskt hade sex (är det inte illa när man har det så sällan att man glömmer när man väl haft det? ;)) så blodet hade säkert sin förklaring där. Men sen oroade jag mig även för att liten inte gjorde väsen av sig, kände inga ordenliga sparkar alls. Så gårdagen vara bara ett allmänt orosmoln. Men idag känns det bättre, förutom att jag är trött så verkar allt annat vara som vanligt och liten hade nyss ninjalektion i magen så nu är jag nöjd.

 

Inser mer och mer att jag inte kommer orka köra fulltid så länge som jag tänkt. Ryggen blir jobbigare och jobbigare och orken och stressen kring att jobba heltid, och nu detta med att oroa mig för min fortsatta anställning gör sitt. Jag ska träffa BM om en vecka igen, då vi ska kolla upp det där med mitt höga blodtryck. Är det fortfarande högt och tillsammans med mina andra symptom så kanske jag blir lite sjukskriven ändå.Jag vill dock jobba, så mycket jag bara klarar. Önskan vore kanske bara att gå gå ner lite i tid. Vi får helt enkelt se vad hon & läkaren och framför allt blodtrycket säger. Lyssna på mig själv har aldrig varit min grej, men jag inser nu att det är just det jag måste göra.

 

Som ett brev på posten ordnade VD:n på vårt företag en liten omorganisering såhär lagom till jul och presenterade idag planen, 30-40 tjänster ska bort. Och detta ska träda i kraft från januari. GODJÄVLAJUL liksom. Bleh. 

 

Jag orkar inte ens tänka på det. Jag är fast anställd vilket ju är skönt, men det är dem flesta andra med. Så man har verkligen ingen aning. Det är ett stort företag, men samtidigt vet man ju inte vilka avdelningar dom inriktar sig på.

 

Åååh, men jag tänker att jag tar inte ut nån stress i förväg, jag vet ju faktiskt inte OM jag får gå än. Och då får jag ta det då. Det vore bara så himla tråkigt, när jag trivs så sjukt bra och äntligen ska få njuta av lite mammaledighet, så ska jag kanske inte få komma tillbaka till mitt trygga jobb sen? :( Nej, ledsen blir jag av tanken. Hoppas!

Missade vattengympan igår. Surar på mig själv men det är så svårt och orka dit ibland. Igår var det mörkt och ruggigt och jag var heeeeeeeelt slut, så kommer man hem efter jobbet och mannen har lagat god middag och tänt ljus. Jomentjena! Att jag skulle resa mig från soffan, packa mina grejer och promenera 20 minuter till ett badhus klockan 19.30 - det finns liksom inte. Men kompenserade det med lite jobbträning idag istället.

 

Guuuuuuuuuuuud vad jag tycker tiden kryper fram nu. De första veckorna gick så sablans fort. Men efter vecka 22 tycker jag att de börjat krypa fram. Kanske har och göra med att man börjar känna sig mer och mer redo för liten? Att i början var det så mycket att smälta och funderar över - men nu när det mesta lagt sig så är det ju bara längtan som finns kvar.. Och längtan gör att tiden kryper har jag märkt. ;) Går in i vecka 26 imorgon iaf! Och liten sprattlar på som aldrig förr. Nu har jag känt henne typ varje dag, det känns tryggt och blir väldigt lugnande för mig.

 

Fick förresten en tid för TUL (tillväxtultraljudet) också, den 17 december blir det av. Skönt inför julhelgen!  Och så får vi förhoppningsvis reda ut om det 100% är en tjej (barnmorskan gissade ju på det). Inte för att det spelar någon roll alls, men nu har man ändå ställt in sig lite på en tjej så det ska bli skönt och få reda på om det inte är det innan förlossningen tycker jag. 

 

Har så fina kollegor, dom överröser mig med kläder. Men nu har jag fått så mycket så det räcker och blir över, och nästan bara rosa saker, haha. Jag som inte är något fan utav rosa. ;) Dessutom har jag svårt och säga nej. Jag vill inte ha mer saker nu, vill handla lite själv också ju! Men den ena efter den andra kommer med byxor, mössor, klänningar etc etc. Gulligt är det hursom!

 

Ska sticka från jobbet om en timma för utbildningen på SÖS. Hoppas den bjuder på massa bra info!

Såpp! Nu har jag vaccinerat mig. Jag brukar aldrig göra det annars, men dem kom till jobbet idag och eftersom barnmorskan tyckte att vi i riskgrupp ska göra det, så kände jag att det var lika bra. Hoppas det stämmer som dom säger att det även går över lite till bebisen så den skyddas första tiden. 

 

Helgen min har varit bra,vart hundvakt och därför bott hos mamma&pappa när dem var bortresta och njutit av större ytor, skog och vatten. Riktig myshelg!

 

Imorrn ska vi på föräldrautbildning.. eller mer föreläsning kanske? Ah jag vet inte. På Södersjukhuset iaf. "På våra öppna föreläsningar ger barnmorskor från de olika enheterna på Södersjukhuset tips och råd om förlossning och eftervård på SÖS. Varje föreläsning avslutas med en frågestund."

Var hos barnmorskan nu på morgonen. Var lite nervös när jag vaknade för ni kommer säkert ihåg min vågskräck och vad jag lovade mig själv innan detta besök, att ställa mig på vågen. Det gjorde jag. 7 kg plus. Vet inte vad jag ska säga om det. BM verkade inte tycka det var någon katastrof utan sa att det var ganska normalt. Jag tycker ju mest att det är jobbigt för att jag redan innan vägde för mycket, sen gick jag upp 5 kg under IVF-perioden och sen 7 kg nu under graviditeten. Det blir en del liksom. Samtidigt så tyckte BM jag skulle vara lite snäll mot mig själv, det har ändå varit tuffa tider och jag har gått igenom mycket. Men känns ändå skönt att jag har koll nu, då kan jag göra mitt bästa nu sista tiden och äta så nyttigt jag bara kan. Och sen får man göra ett jätteryck när bebis kommit - och komma iform igen. 

 

I övrigt var det mesta bra, järn 121, socker 4.7, ingen äggvita i urinen, och jag bad även om ett urinprov för jag är så hispig för det här med urinvägsinfektion. Däremot är mitt blodtryck lite för högt. Inte jätte, men tillräckligt för att barnmorskan skulle bli orolig. Jag har legat så lite varje gång nu, på gränsfall. Trots att jag kommer direkt från sängen med bil. Idag låg det på 140/70 (det ska helst inte var högre än 140/90 sa hon). Det är tydligen det undre värdet som är viktigast att det inte överstiger 90, och det gjorde det ju inte så det var ju något bra iaf. Vi beslutade oss för att jag ska gå på tätare kontroller nu närmsta tiden och om blodtrycket är högt även nästa gång skickas jag till en läkare för provtagning. Vet inte vad dom gör sen faktiskt? Men hursom är det bra att hålla koll på detta eftersom havandeskapsförgiftning ofta börjar med högt blodtryck. Då ska man dock ha huvudvärk varje dag och ont i övre delen av magen också, och det har jag ju inte. Men men, skönt att kontrollera ändå. 

 

Det viktigaste - bebis verkar må bra! SF-mått sist var 22 och nu idag 25, så den växer. Hjärtat 140, så mycket bra det med. <3